Till startsidan
Det definitiva genombrottet hos den breda publiken kom dock i och med TV-teaterns storhetstid på 1960- och 70-talen. Med oöveträffade glansnummer i bland annat Strindbergs Röda Rummet och som den tragikomiska drängen Carlsson i Hemsöborna.
Av de vissångare vi har tagit upp på vår vissida är Allan Edwall kanske den som förknippas minst med visa. I uppslagsverk nämns inte något om hans talanger som vissångare. Detta anser vi vara fel och räknar honom till en av Sveriges främsta.
Sitt sinne för visa och kuplett visade Allan för första gången i sin egna tidsrevy med namnet "Utsålt" (1965). Den mest kända visan från den revyn, var "Billy Boy". I den sjunger en amerikansk far om sin son som deltar i Vietnamkriget. Trots detta kom hans LP "Grovdoppa" lite som en överraskning. På den framförde han egna visor med motiv ur den svenska vardagen. Sedan kom skivor som "Färdknäpp" och "Gnällspik" (bägge 1981). Dessa sålde bra och Edwall började synas på visfestivaler runt om i Sverige.
Edwalls musik har influenser från folkmusiken, med mycket fiol och
dragspel, och går ofta i moll. Texterna, som utgår från vardagen, beskriver
ofta förhållandet mellan två
parter, som det mellan man och kvinna eller arbetsgivare och anställd. Edwall tar
Även upp problematiken med industriell eller teknisk utveckling. Visorna har ofta inslag av jämtlänska
och Edwall tvingades ibland ge förklaringar till vissa ord och uttryck.
Allan Edwall gick bort den 7/2 1997.
(kommer att läggas in senare)