För att öka elevernas ekologiska/biologiska kunskaper/samspel i naturen har vi på Junibacken anlagt en groddamm. Vi följer grodornas utveckling från grodrom till färdig grodor. Den 21/6 såg vi att bakbenen börjat växa ut.

Kompostering har vi arbetat med i 3 år så vi har hunnit med att förbättrat jorden i våra rabatter med kompostjord. I skolans land har vi planterat ut plantor som vi själva odlat fram.

Under våren har vi haft tema vårfåglar då vi även byggde fågelholkar som vi placerat ut i skolans närhet.

Vi har flera elevförslag till nya projekt bl. a. kryddgård och fjärilsäng.

Vår målsättning är att ta tillvara lågstadiebarnens ohämmade nyfikenhet, upptäckarglädje och deras positiva framtidssyn. Vi vill att barnen ska skaffa sig de nödvändiga kunskaper som behövs, för att förstå samspelet i naturen och betydelsen an sina egna handlingar.

• Problembaserad inlärning
• Utveckla undersökande arbetssätt
• Genom iakttagelser och självstudier av djur och växter få början till ekologisk förståelse
• Vana att iaktta fundera och dra slutsatser samt rapportera
• Naturen som undervisningslokal
• Utveckla sinnen och känsla för naturen
• Lekar och samverkan i grupp
• Glädje och vana att arbeta i naturen

• Årstidsväxlingar. Följa några lövträd i området. (Blad, knoppar, frukter, stam). Vilka djur lever i trädet?
• Marken under trädet. (Vilka djur lever i förnan? Vad blir det av förnan? Nedbrytare).
• Försök med Gråsuggor och blad.
• Sätt ut en smådjursfälla i marken.
• Gör en egen maskkompost i klassrummet.
• Odlingsförsök - Fotosyntesen.
• Studier av biostoper - ängen, insjön, skogen, skolgården.
• Samla växter och djur, sortera, studera i lupp.
• Akvarium i klassrummet för vattendjur.
• Kunna namn på några djur och växter.

• Hur rör sig djuret?
• Hur ser det ut?
• Vad behöver de för att leva?
• Vad äter djuret?
• Hur undviker djuret att bli upptäckt?
• Hur får småkryp i vatten syre?

Att få in kretsloppstänkande i miljöundervisningen är viktigt liksom att börja utveckla en förståelse för "energiprincipen".

Vi återkommer ständigt till dess insikter om materia och energi i undervisningen:

Dessa insikter tillsammans med fotosyntesen utgör grunderna för att förstå naturens villkor och därigenom också kunna finna långsiktiga lösningar till olika miljöproblem.

Ett slutet ekosystem (t. ex. ett tillslutet akvarium) är en bra utgångspunkt för att:

• Få igång en diskussion om livsvillkoren för djur och växter samt vilka samspel som sker i ekosystemet.
• Ta upp fotosyntesen och med utgångspunkt från den
• Ta upp begreppet energi (Vad är energi? Var kommer den ifrån? Vart tar den vägen?)
• Få en modell för vattnets kretslopp.
• Kunna förstå att ingen materia försvinner eller tillkommer.
• Diskutera: Om något giftigt ämne skulle komma in i systemet vad händer då?

Att i klassrummet ha en kompost ger möjlighet till att bl.a.

• studera nedbrytning (Hur går den till? Hur lång tid tar det?)
• diskutera: Vad är dött och vad är levande? Vart tar materian vägen efter nedbrytningen?
• lära sig vad som är nedbrytbart och inte nedbrytbart
• genom att använder kompostjorden till odlingsförsök fullborda kretsloppet.
• få eleverna att se kompostering som en naturlig del av vardagen.

För att börja öka förståelsen för problematiken kring avfall av olika slag kan man utgå från en vanlig soppåse och diskutera:

Vad kastar vi? - Vad får man kasta?

Hur mycket sopor blir det?

Vart tar de vägen? Kan de försvinna?

Hur gjorde man förr?

kompostbart - icke kompostbart

återvinningsbart - icke återvinningsbart

giftigt - icke giftigt

Vad händer med gifterna i soporna?

Eleverna kan själva få sammanställa en miljöenkät om just sophanteringen i hemmiljön.

Eleverna bör avslutningsvis kunna dra slutsatser av detta:

För att öka medvetenheten om miljön måste eleverna känna att de kan ta ansvar för samt påverka sin närmiljö i en positiv riktning. En modell kan vara att eleverna "miljöinventerar" skolan (t.ex. klassrummet, matsalen, skolgården, sophanteringen, återvinning o.s.v.) och därefter diskuterar och lägger fram förslag till förbättringar.

I den pågående dagliga verksamheten utvärderas:

• Förmåga att se samspelet i naturen
• Ökad nyfikenhet
• Känsla för naturen
• Förändrat beteende genom egna handlingar

Vi som arbetar inom området är medvetna om att meningsfull inlärning leder till medvetenhet, beteende och handling. Vi har en mycket bra utemiljö med närhet till fria ytor, skog och bad. Det ger barnen möjlighet att upptäcka, utforska och skaffa sig kunskap genom naturstudier. 6-årsgruppen vistas regelbundet ute i naturen och lär sig naturvett, allemansrätt och allemansskyldighet. Vi städar och håller fint i vårt närområde.

Vi vill göra barnen medvetna om olika miljöproblem och i en positiv anda påverka deras beteende och attityder till miljön genom:

• återvinning, vi samlar papper, som går att återanvända, och lägger i avsedd container.
• miljöanpassat material
• miljöanpassat rengöringsmedel
• samla burkar, glas och batterier
• undvika engångsmaterial: Vi använder i huvudsak frottéhanddukar, glas och porslin
• genom kompostering tillsammans med barnen ge dem en helhetsbild i återvinning.

Björkviks skola med daghem och fritidshem ligger i Björkvik, som är ett litet samhälle om ca 1500 invånare. Björkvik ligger mellan Katrineholm och Nyköping men tillhör Katrineholms kommun. Skolan är en landsorts skola med integrerat fritidshem och sexårsverksamhet. Det inkluderar 180 elever fördelade på barn i åldrarna 6-13 år, i nära anslutning till skolan ligger daghemmet Björkviken med 37 barn. Till området hör även 6 dagbarnvårdare med barn. Skolan ligger nära skog och mark.

Vårt daghem har varit litet av föregångare när det gäller miljötänkandet medan skolan har legat lite efter. Vi beslutade därför att skolans elevråd även skulle fungera som miljöråd. Där efter deltog några av elevrådsledamöterna i en Agenda 21-dag, där deltagandet i Grön Flagg presenterades. Området beslutade senare att deltaga i projektet. Elevrådet tog sedan ställning till vilket tema och vilka mål som vi skulle ha. Temat "Sopor och avfall" var det som kändes mest aktuellt.

På mellanstadiet har eleverna fyllt i "miljöinventering av skolan".

I skolans verksamhetsplan för 1997 står att "skolans miljöarbete ska förankras i elevrådet. En speciell miljöinventering ska göras på skola och daghem. Teknikundervisningen i åk 3 får en speciell miljöprofil."

Våra miljömål har skett etappvis. Ett råd är att försöka att från början göra barnen aktivt delaktiga i arbetet mot målen. Att göra saker tillsammans vuxna och barn t. Ex. ha en skräpsamlardag och gå igenom vad vi hittat, samtala om hur naturen har möjlighet att ta hand om dessa föremål. Hur man sorterar soporna och var man kan göra sig av med olika föremål.

Vi valde att arbeta mot dessa mål:

1. Att personal och elever kopiera på båda sidor. Varför? För att spara papper - träd.
2. Att återvinna mjölkförpackningar. Varför? För att minska sopberget.
3. Undvika användning av blädderblock. Varför? För att spara papper - träd.
4. Slänga fruktskrutt i komposten. Varför? För att minska sopberget och att få bra gödsel till våra rabatter.
5. Pappersåtervinning i klassrum och kontor. Varför? För att spara papper och träd.

• Mål 1. Vi försöker som oftast att kopiera på båda sidor. Ibland går ju inte detta p. g. a. bl. a. talonger som ska avskiljas. Vi kopierar på båda sidor i mycket mer utsträckning nu.
• Mål 2. Numera återvinner vi alla våra mjölkförpackningar, dels från dagis, skolans matsal men även från fritids.
• Mål 3. Förut använde de flesta lärare blädderblocket till att skriva veckoplaneringen på, numera använder vi tavlan till detta. Vi försöker också att spara gamla blädderblockspapper med t.ex. glosor på så att de kan användas flera gånger.
• Mål 4. Detta är det mål som vi har haft mest problem att uppnå. För dagis och fritids fungerar det alldeles utmärkt, men i klassrummen har det varit något sämre resultat. Detta beror dels på att det är svårt att komma ihåg att använda komposthinkarna som finns i klassrummen och som sedan skall tömmas i komposten och dels så fungerar inte tömningen av dessa hinkar helt perfekt. Vi tycker trots detta att vi har uppnått vårt mål, för på lågstadiet har det fungerat mycket bättre än på mellanstadiet, och när sedan dessa elever går på mellanstadiet har vi ett fungerande kompostsystem. Kompostjorden använder vi som gödsel på våra rabatter.
• Mål 5. I varje klassrum, kontor samt på dagis och fritids finns det returpapperskartonger som vi slänger allt skräppapper i. De töms sedan av elever och lokalvårdare som sedan vidarebefordrar det till skolans vaktmästare som i sin tur kör det till en pappersåtervinningskontainer.

Under hösten fick vårt elevråd (=miljöråd) besök av en ung (16 år) miljöinformatör som utbildade dem. Därefter gick elevrådet runt i klasserna och informerade om olika miljöperspektiv samt Grön flagg-projektet och våra mål. Områdets personal informerades om Grön flagg-projektet vid ett gemensamt möte. "Grön flagg" har tagits upp på olika sätt vid ett flertal tillfällen under läsåret. Förutom ovanstående har området även arbetat med andra miljöprojekt. På mellanstadiet har vi haft "naturskola" var 6:e vecka där vi har varit uti i naturen och haft undervisning med olika teman. På lågstadiet har vi arbetat med bl.a. vattnets kretslopp. Vi har städat skolgården och vår närmiljö. Elevrådet skall även göra ett studiebesök på en återvinningsfabrik i Norrköping.

Vi vet att "Grön flagg" har fått våra barn och ungdomar att bli mer miljömedvetna och engagerade i olika miljöfrågor, framför allt det som man kan göra för miljön med enkla medel.

Vi på daghemmet Påfågeln vill delge Er föräldrar hur vi går vidare i vårt miljöarbete under 1996. Hjälp oss lära våra barn att vara rädda om vår miljö genom att medvetet vara en nyfiken och positiv förebild!

• vi använder bara undantagsvis engångsmateriel
• vi försöker att använda returpapper
• vi sortera vårt avfall: papper, glas, batterier, mjölkpaket, konserver, plast och kartonger
• vi har en egen "gris" som får våra matrester
• vi har en kompost, `Gröna Johanna`, där vi lägger köksavfall och fruktrester
• vi miljöstädar, d.v.s. städar utan kemikalier
• vi använder kemikalier endast i diskmaskinen och i toalettstolarna
• vi använder miljötrasor
• vi använder miljömoppar till golven
• vi försöker använda dammsugaren minsta möjliga
• vi tömmer papperskorgarna istället för att kasta hela påsen varje gång
• vi använder papperstvättlappar
• vi pratar med barnen om återvinning och lär dem sortera och lägga i de olika återvinningsbehållarna

• vi vill ge barnen positiva naturupplevelser
• vi har egna Gröna Johannor och komposterar
• vi använder bara undantagsvis engångsmateriel
• vi försöker att använda returpapper
• vi sortera vårt avfall: papper, glas, batterier, mjölkpaket, konserver, plast och kartonger
• vi miljöstädar, d.v.s. städar utan kemikalier.
• vi vi använder miljömoppar till golven
• vi använder kemikalier endast i diskmaskinen, tvättmaskinen och i toalettstolarna
• vi tömmer papperskorgarna istället för att kasta hela påsen varje gång
• vi pratar med barnen om återvinning och lär dem sortera och lägga i de olika återvinningsbehållarna
• vi låter ett aktivt miljötänkande genomsyra hela vår verksamhet
• vi vill ge barnen positiva naturupplevelser

• köpa ekologisk mjölk och fil
• köpa svensk frukt och grönsaker, gärna från lokala odlare
• tänka på att köra fulla backar i diskmaskinen
• skaffa en mindre sopbehållare i köket
• kan vi använda mindre mängd vatten om vi byter kranar till engreppsblandare?
• byta till låg energilampor i utebelysningen och ev. i korridorerna?
• installera motorvärmare till personalens bilar

Utvärdering från vårterminen -97 av ett arbetslag som arbetat med 18st barn 0-5 år på Förskolan Påfågeln.

• Matresterna har vi fortsatt att ge till grisen. Barnen skrapar av sin egen tallrik och det har fungerat bra.
• Bananskalen klipper barnen själva ner i hinken. Det tycker de är kul, för de vet att de skall bli jord.
• Vi går till pappersinsamlingen.
• Miljötrasor till borden.

Varje klassrum har en speciell returpapperskartong.

Engångsförpackningarna i matsalen är borta.

Undersökningar har gjorts om vi kan byter ut oljebrännaren, för att istället ha en brännare för pellets, men Fastighetskontorets Johan Carpman svarade oss att det skulle bli för dyrt. Vi har iallafall önskat en sådan när den befintliga ändå skall bytas ut någon gång i framtiden.

Under "skolans val" har vi haft en grupp som arbetat med miljö, där vi först och främst har inriktat oss på skolans inre miljö. Elevrådet har gått i spetsen för de förändringar som skett. Idéerna är många och det har ritats förslag. I utvecklingen med den nya läroplanen kommer naturligtvis elevernas önskningar och idéer att beaktas.

En skolträdgård är på gång i små mått.

Hemkunskapen komposterar.

Textilslöjden sår lin.

Miljögruppen har byggt två växthus, ett inne och ett ute.

En del plantor är redan satta, medans buskar och dylikt får vänta till hösten.

Vi har även arbetat med materialet "som jord för oss" från Naturskyddsföreningen i samarbete med SIDA, för att öka förståelsen, hur andra länder och folk har det.

Att barnen:

• aktivt tränas i kretsloppstänkande
• får insikt i källsortering och återbruk, lär sig leva resurssnålt
• lär sig umgås med naturen och respektera alla levande varelser

Att som en naturlig del av vår vardag:

• lägga papperskräp till pappersåtervinning
• lägga köksavfall till kompost
• lägga matrester till grismat
• lägga glas till glasåtervinning
• använda frottéhandukar istället för pappershandukar
• använda växter som luftrenare inomhus
• plantera och sköta om växter
• Vi slänger inte skräp i naturen.
• Vi väljer miljövänliga produkter
• Vi sikta mot att leva resurssnålt
• Vi vistas ofta i skog och mark och använder material ur naturen till lek och lärande.
• Vi lär barnen vara rädda om naturen.

• Undervisningen ska utgå från barnens egna perspektiv.
• Den måste ske i en positiv anda som ger barnen framtidshopp.
• Förutsättningar för att förstå miljöundervisningen är att ha bra historisk och naturvetenskaplig kunskap.

Skolan har ett miljöråd där både elever och personal finns representerad. Tanken är att eleverna i miljörådet ska påverka sina kamrater till en positivare miljösyn.

Årets tema har varit energi. Det har vi arbetat med genom projektet "varifrån kommer varan?" Huvudmålen med projektet har bl.a. varit följande:

Att öka barnens kunskaper om varifrån varan kommer och betydelsen av detta ur ett miljö- och agendaperspektiv samt att ge barnen kunskaper om vilka lokala livsmedelproducenter som finns i Forsjös närhet.

Att sprida dessa kunskaper till konsumenterna d v s forssjöborna med förhoppningar om ett ännu större engagemang. Det har vi bland annat gjort genom en utställning på biblioteket i Katrineholm.

• Att öka barnens intresse för närmiljön d v s den egna orten.
• Att ge barnen insikter i föreningsarbete.
• Att ge barnen träning i att redovisa resultat i skriftlig och muntlig form utanför "skolans väggar" samt att genomföra "enkalare undersökningar" i enkätform.
• Att fördjupa barnens regionala, nationella och internationella geografikunskaper genom studier av livsmedlens ursprung.

Dessa mål anser vi i stort att vi har uppnått.

Det vi också har gjort är följande:

• Bytt ut pappershanddukarna mot frottéhanddukar.
• Sortera soporna så att papperet lämnas till återvinning.
• Komposterbart material komposteras.
• Så långt som möjligt använder vi miljövänliga produkter.
• Försöker så tidigt som möjligt träna barnen i att spara energi t ex genom att inte tända och släcka lyset och genom barnen påverka föräldrarna att inte använda bilen så mycket.

Varför köpa potatis från Skövde, när vi har en lokal odlare utanför fönstret?

Detta är en av frågorna vi ställde oss i början av projektet "Varifrån kommer varan", som elever på Forsjö skola genomfört i samarbete med den lokala idrottsföreningen Egoif och Forsjö Livs.

Några mål med projektet:

• Öka kunskapen om varifrån vi får våra varor.
• Transporten från producent till konsument bör göras så kort som möjligt, inte minst med tanke på vår miljö.
• Klarlägga vilka lokala producenter so m finns runt Forssjö och därmed öka intresset för närmiljön.
• Informera Forssjöborna att Forssjö Livs säljer en hel del lokalt producerade varor.

Som det ser ut idag så har vi inom Katrineholms kommun ett så kallat "upphandlingsavtal". Genom anbudsförfarande köper kommunen in varor till samtliga skolor till lägsta möjliga pris. Detta kan innebära att Forssjö skolas potatis köps och transporteras ända från Skövde.

Ekonomiskt riktigt? -Ja

Miljömässigt riktigt? -?

Tänk globalt - handla lokalt

• Vi ska minska förbrukningen av kopieringspapper genom att spara och att kopiera på båda sidorna.
• Vi ska använda det papper, som inte kan dubbelkopieras, till anteckningspapper.
• Vi ska ha en komposthink i varje klassrum och i personalpentryt för tömning i skolans kompost.
• Vi ska samla in returpapper och omslagspapper i alla klassrum och i personalrummet.
• Vi ska ha ett insamlingsställe på skolan för plaster och metaller (så snart kommunen har ordnat med uppsamlingställen).

Vi har nu jobbat med Grönflagg projektet i ett halvår. Vi vill nu redovisa lite av vad vi har arbetat med under den här tiden.

I början av projektet så var vi på miljödag i Forssjö, där fick vi information om de olika projekten. Vi inriktade oss på källsortering. När vi kom hem till våran skola spå började vi att jobba.

Vi hade en tema dag för våran skola då alla klasser var med och spelade korta pjäser om miljö. Innan tema dagen hade klasserna under en vecka jobbat med källsortering. Miljörådet på våran skola har kontrollerat hela skolans område för att se vad som kan ändras på och bli bättre. I matsalen har de tagit bort de små engångs smörpaketen och ketchup flaskorna som ersatts av ketchup automater. Vi jobbar nu med att få bort mjölk paketen.

I klasserna har vi pappers sortering och komposthink, vi har även glas sortering. Städerskorna använder inte längre rengöringsmedel utan trasor som går att tvätta och på så sätt kan man använda dem flera gånger. Vi har fått en ny kopierings apparat som är märkt med Svanen, den är återvinningsbar i sin plast och sina kolpatroner.

Under höstterminen 97 kommer vår skola att byggas om. Miljörådet har gått runt i klasserna och frågat vad man kan göra för att förbättra skolans miljö efter ombyggnaden. Många roliga och intressanta förslag kom upp. Klass 5 tyckte att vi skulle skaffa får i en hage. Vi vill också sätta krokar i varje klassrum där eleverna har sin egen handduk för att få bort pappershanddukarna. Under våren var miljöråde på studiebesök till Vingåker för att se på deras kretsloppshus och matkällare. Vi har efter det skrivit till kommunen och riksdagen för att få pengar till ett eget kretsloppshus.

Hoppas nu att vi kan få den Gröna flaggan till våran nyrenoverade skola.

• Förbättra jorden i rabatter med kompostjord
• Plantera ut plantor som vi själva odlat fram
• Bygg fågelholkar och placera ut dem i skolans närhet
• Samla papper, som går att återanvända, och lägger i avsedd container
• Använd miljöanpassat material
• Gör en miljöinventering
• Använd miljöanpassat rengöringsmedel
• Samla burkar, glas och batterier
• Undvik engångsmaterial
• Använd i huvudsak frottéhanddukar, glas och porslin
• Ha en skräpsamlardag, gå igenom vad man hittat och samtala om hur naturen har möjlighet att ta hand om dessa föremål
• Diskutera hur man sorterar sopor
• Diskutera var man kan göra sig av med olika föremål
• Kopiera på båda sidor
• Återvinna mjölkförpackningar
• Undvik användning av blädderblock
• Släng fruktskrutt i komposten
• Pappersinsamling i klassrum och kontor
• Använd tavlan till veckoplanering istället för blädderblock
• Spara gamla blädderblockspapper med t.ex. glosor på så att de kan användas flera gånger
• Gör ett studiebesök på en återvinningsfabrik i Norrköping
• Använd returpapper
• Sortera avfall: papper, glas, batterier, mjölkpaket, konserver, plast och kartonger
• Miljöstäda, d.v.s. städa utan kemikalier
• Använd kemikalier endast i diskmaskinen och i toalettstolarna
• Använd miljötrasor
• Använd miljömoppar till golven
• Använd dammsugaren så lite som möjligt
• Töm papperskorgarna istället för att kasta hela påsen varje gång
• Köp ekologisk mjölk och fil
• Köp svensk frukt och grönsaker, gärna från lokala odlare
• Tänk på att köra fulla backar i diskmaskinen
• Skaffa en mindre sopbehållare i köket
• Byt kranar till engreppsblandare
• Byt till låg energilampor i utebelysningen och ev. i korridorerna
• Installera motorvärmare till personalens bilar
• Varje klassrum har en speciell returpapperskartong
• Miljögruppen har byggt två växthus, ett inne och ett ute
• Vi har även arbetat med materialet "som jord för oss" från Naturskyddsföreningen i samarbete med SIDA, för att öka förståelsen, hur andra länder och folk har det
• Lägg papperskräp till pappersåtervinning
• Lägg köksavfall till kompost
• Lägg matrester till grismat
• Lägg glas till glasåtervinning
• Använd frottéhandukar istället för pappershandukar
• Använd växter som luftrenare inomhus
• Plantera och sköta om växter
• Släng inte skräp i naturen
• Välj miljövänliga produkter
• Sikta mot att leva resurssnålt
• Vistas ofta i skog och mark
• Använd material ur naturen till lek och lärande
• Var rädda om naturen
• Byt ut pappershanddukarna mot frottéhanddukar
• Sortera soporna så att papperet lämnas till återvinning
• Kompostera komposterbart material
• Så långt som möjligt använd miljövänliga produkter
• Träna barnen i att spara energi t ex genom att inte tända och släcka lyset och genom barnen påverka föräldrarna att inte använda bilen så mycket
• Använd det papper som inte kan dubbelkopieras till anteckningspapper
• Ha en komposthink i varje klassrum och i personalpentryt för tömning i skolans kompost
• Samla in returpapper och omslagspapper i alla klassrum och i personalrummet
• Ha ett insamlingsställe på skolan för plaster och metaller (så snart kommunen har ordnat med uppsamlingställen)
• Kontrollera hela skolans område för att se vad som kan ändras på och bli bättre
• Tag bort de små engångs smörpaketen och ketchup flaskorna som ersatts av ketchup automater
• Ta bort mjölkpaketen
• Ha pappers sortering och komposthink i klasserna
• Använd återvinningsbar kopierings apparat som är märkt med Svanen
• Gå runt i klasserna och fråga vad man kan göra för att förbättra skolans miljö
• Sätta krokar i varje klassrum där eleverna har sin egen handduk för att få bort pappershanddukarna
• Skriv till kommunen och riksdagen för att få pengar till ett eget kretsloppshus