Bildstenarna.
Man tror att bildstenskonsten på Gotland har sina rötter i dödskulten och gravsederna. Under bronsåldern reste man stenblock söder om de stora gravrösena.
Bildstenarna kan delas in i tre grupper efter utformning och utsmyckning.
De äldsta och bässt huggna stenarna är från c:a 400 till 600 e.kr. De kan liknas vid yxor som är uppställda med eggen uppåt och kunde vara så höga som upp till 3,3 m. De var väl fastsatta i jorden så att de inte skulle falla ikull. Motiven på dessa stenar är främst geometriska och ornamentala. Vanligast förekommande är stora virvelhjul och andra liknande symboler. Ofta förekommer det också roddarskepp på dessa stenar.
Den andra gruppen av stenar var betydligt minde, men hade fortfarande stilen av en yxa. Nu var de dock lite mer välvda på översidan. Dessa stenar förekom under 500 till 700-talet. De var ibland huggna och ristade på båda sidorna. Bilderna på dem är fortfarande ofta geometriska. Nu förekommer det även förutom skeppen även fåglar av anktyp. Skeppen har också börjat få antydan till segel.
Den tredje gruppen av stenar som förekom under tiden 700 till 1100-talet har formen av en kluven champinjon. Ibland tolkas även formen som en fallossymbol. De har inte de för de tidigare stenarna så typiska geometriska figurer, utan en mer fri typ av konst.
De innehåller mer bilder från mytologin och andra händelser i sagorna eller verkligheten.
Dessa stenar var inte så väl förankrade i marken utan stod betydligt ostadigare än den första gruppen. De här stenarna kunde vara lika höga som den första gruppen med på höjd upp till 3 m.
På Gotland har vi inte så många runstenar utan det är oftast kombinerade bild och runstenar.
Vi har dock några stycken och de mest kända där är Sjonhemsstenarna som finns att se i Bildstenshallen på Gotlands Fornsal.
Detta var lite mer om våra så unika bildstenar. Vill du läsa mer om dem kan jag rekomendera boken: Bildstenar som är skriven av Erik Nylén och Jan Peder Lamm.
Den finns att köpa på Gotlands Fornsal. Telnr dit är: 0498/24 70 10