Rapport från OK Linnés 3-timmars Rogaine den 9 februari 2002
Ett bra arrangemang och trevligt initiativ av arrangören Rob Hart som vi tackar
för ett mycket bra jobb.
Samling vid idrottshallen vid Ultuna med kartutlämning kl 14.30 och start 15.00
Ninni och jag är på plats strax före 14.00 och Jonas ansluter strax därefter.
Både Ninni och Jonas ser laddade ut, Ninni hade t.o.m hällt i sig
nästan två liter avslagen Cola.
I mina tankar hade jag redan börjat formulera bortförklaringarna
jag tänkte använda när krampen skulle komma och dom andra få vänta på mig.
Vi bestämde att Ninni skulle bestämma tempot och gav oss iväg till sydspetsen av Nedre Fören
där starten skulle ske.
När starten gick sprang alla patruller rakt söderut....utom vi som kör västerut. Ops !
Visade sig dock vara ett bra vägval då vi rundade den första höjden som de andra sprang rakt över
och vi anslöt sedan mitt i tåget.
Men, sedan började problemen, eljusspårslöpning och väglöpning i nästan 2 km för att passera
över Sunnerstabron och komma fram till Lunsen.
Ninnis tempo var det, dvs det tempo jag brukar hålla i spurten, när vi äntligen når skogen i Lunsen
är jag slut. Inte blev det bättre av att det vägval vi valt innebar stiglöpning mot vår första kontroll.
Rutinerad som man är tog jag sedan initiativet och körde genom obanad terräng för att Ninni skulle tröttna
och jag ha en chans att hänga på utan att de andra behövde vänta hela tiden.
Men inte hjälpte det, bara att bita i det sura äpplet och slita, slita och ännu mer slita.
Tänkte på att uppladdningen kanske inte varit optimal inför detta lopp med NC-cupen i torsdags
ett bodypump pass på fredagslunchen och innebandy i 1 1/2 timme på fredagskvällen....
Poängen rullade sedan in med jämna mellanrum och kontrollerna satt där dom skulle, bra flyt hela vägen.
På väg till Lunsen-torpet som vi passerade efter ca 1.40 började jag att sacka, Ninni och Jonas var oberörda !
Efter att ha stämplat och druckit ur brunnen vid torpet bestämde vi oss för att skippa kontrollerna i
Tjäderleksbergen
och de ute vid Ekoln och istället köra hemåt.
Mörkret hade nu fallit och Jonas tog täten, han spikade varenda kontroll på hemvägen
genom mycket stark orientering. Imponerande med tanke på att det var Lunsen och natt.
Efter sista kontrollen i Nåsten hade vi transportsträcka tillbaka till Sunnersta-åsen
där vi hade en 10-poängare kvar att ta.
På väg mot bron så steg förstås farten och sedan var det kört, kramp i båda benen och
bara försöka hinna tillbaka innan straffpoängen började utdelas efter kl 18.00 (100 minuspoäng per påbörjad minut).
Ingen mening ens att försöka med 10-poängaren utan haltade på och med 5 minuter kvar såg vi
målet 100 meter nedanför backen vi var i.
Ninni tog täten men hann bara 15 meter innan hon halkade på en isfläck och skadade underbenet
rätt allvarligt.
Jonas och jag fick bära henne in i mål, vi klarade strafftiden och fick ihop 960 poäng.
Det var en trevlig tävling och flera borde ta chansen att pröva på denna tävlingsform.
Resultat
Eddie 9/2-2002