Halikko 2003

 

Fredag 3 oktober

 

Jaha så var det dags igen då. Klockan 17.30 var det samling nere vid Rimbo busstation och Rånäsarna strömmade fram från sina vrår och lastade in väskorna i den väntande bussen. Som vanligt är humöret på topp och det märks tydligt på dom förväntansfulla fnittren bak i bussen… men det är ju alltid välkommet med skratt.

   Bussresan flöt på utan problem till Värtahamnen, Stockholm men undertecknad tyckte att vi åkte en väldig omväg till hamnen. Ca 19.00 var vi i alla fall framme och vi märkte att vi anlände precis samtidigt med Länna men att deras buss var betydligt mindre. Inne på terminalen var det fullpackat med orienterare och högvis med väskor. Men en och annan liten kines/japan hade smugit sig in i vimlet med sina kameror. Vi fick våra nycklar till hytterna och mina rumskompisar blev Malin, Sofie och Janie. Det blev en del väntan på terminalen innan vi fick kliva ombord men tiden fördrev vi med att prata om stundande tävling och en del Tv tittande blev det. När dörrarna öppnades så blev det den traditionella trängseln och uttrycket ”alla på en gång” blev  bekräftat. Vi använde våra vässade armbågar och trängde oss fram till den svala korridoren där dom färgade lamporna lös. När vi kom ombord var det bara att försöka hitta hytterna vilket inte alltid är så lätt men jag och Malin hamnade bakom Mattias Eriksson som hittade väldigt bra på båten så vi kom fram till hytterna relativt snabbt. Sen blev det inte så mycket mer. Vi tog en tur ner till taxfreen och införskaffade oss lite färdkost bestående av godis. Sen blev det sängen. Man ville ju vara utvilad innan den kommande utmaningen.

 

 

Lördag 4 oktober

 

Kl. 07.00 blev vi väckta av att någon sparkade på dörren, det var dags att gå upp och få i sig lite frukost. Eftersom jag och Malin inte visste vart vi skulle ta vägen så beslutade vi oss för att följa strömmen av orienterare som gick med bestämda steg mot något som vi hoppades var matsalen. Och mycket riktigt, man kan alltid lita på en hungrig orienterare. Förvånade konstaterade vi också att det inte var fullpackat utan riktigt mycket med plats.

    Vi slog oss ner vid Leffe och Agneta. Malin som inte haft med sig matsäck gjorde som många andra gör vid frukosten, tar fram sin servett och lindar in ett antal mackor och stoppar dem under tröjan. Ett mycket lyckat sätt att få med sig en härlig måltid. Kvart i åtta var det dags att röra sig ner mot utgången som redan var packad. Dörrarna öppnades och precis som förr ville alla av på en gång. Silja Line borde seriöst överväga större dörrar. När hela klubben hade kommit av gick vi i en något så när samlad trupp för att försöka få tag på en buss som skulle köra oss i 45 minuter till TC. Dom 45 minuterna visade sig bli 60 minuter. Men till slut kom vi fram till motorvägen som stått som tävlingscentrum året innan men som vi nu var tillbaka på men en aning söder om förra årets motorväg. Jag blir alltid lika imponerad på finnarnas tävlingar. Dom lyckas alltid få tag på ställen att ha ett mål på. Hm, vi kanske skulle satsa på den nya motorvägen till Uppsala till nästa års kavel…

    Men hur som helst, kl. 11.00 var det äntligen dags! Första lagets löpare Andreas Pousette, andra lagets Jonas Karlsson och tredje lagets Kalle Pettersson stod vid startlinjen, lutade sig ner mot kartan och startskottet sköts! Och dom var iväg… efter 28 minuter kom det ledande Rajamen Rykmäenttis Tuomas Tervo in, 3.58min efter honom kom Andreas på en 29:de plats in till växling, efter ett bra lopp växlade han ut till Thomas O, Mattias E och Anders O. Sen efter 17 min var det tredje lagets tur att växla ut eftersom Kalle P kom in och han hade enligt honom själv bommat lite här och där fram till varvningen. Han växlade ut till Agneta K, Malin J och Boris A. Och ca 22 minuter efter täten kom Jonas K in och han såg tämligen förbannad ut vid varvningen men gick efter det bra. Han växlade ut till Gunnar H, Anki P och Anna J.

 

När första lagets löpare kom till växling var Thomas först som växlade till Lisa Å och fyra minuter efter honom kom Anders som växlade ut till Rebecca men det skulle ta ytterligare 8 minuter innan hela sträckan var inne. Mattias som växlade ut till Ninni som nu jagade frenetiskt efter att ta in tid på dom som var framför henne och samla ihop sträckans löpare i en samlad klunga. Tredje lagets löpare kom in och hade gjort ganska olika lopp, där Boris hade den bästa tiden (!). Dom växlade ut till Anna Å, Mattias P och Janie på kortsträckan och det var nu deras tur att forcera dom finska skogarna. Men efter en felstämpling på den sträckan tog det roliga slut för tredje laget men som fick fortsätta utom tävling, med sina löpare Christina O, Per och Karin.

    Andra lagets löpare som gått bra växlade ut till tredje sträckans löpare Sofie, Alexandra och Malin W som även dom gjorde ett bra jobb i skogarna och var inte långt efter första laget i individuell tid. Dom växlade i sin tur ut till Monica, Emma och Glenn på fjärdesträckan som 122:a lag.        

 

Tiden gick och helt plötsligt kommer Lisa ut ur skogen och sprintar mot mål, hon växlar ut till Kjell som ger sig av mot startpunkten. Efter det kom Rebecca som lyckades komma före mamma Ninni in till växel. Och hon växlade ut till Johannes och sen kom Ninni och växlade ut till Lars.

  Tiden fortsatte att gå och det blev allt mulnare på himlen. Tur att undertecknad hade sin 3 meters halsduk med sig som i och för sig fick en del kommentarer och blickar. Men den var ju varm i alla fall. Kjell, Johannes och Lars sprang på riktigt bra och växlade ut till Magnus, Jonas E och Roine på den 5: e sträckan som 36:e lag. När dom kom in var dom 22.56 minuter efter ledande Kalevan Rasti. Dom räckte en efter en över kartan till Lotta på den 14: e sträckan. Eftersom dom två första löparna som kommer in får färgade papper att lämna över och den tredje löparen lämnar över den riktiga kartan får man stå och vänta ett litet tag på att alla kommit tillbaka. Så fick Lotta sin karta och ut for hon men efter ett litet problem med magen som hindrade henne från att springa första halvan av banan kom hon in efter 35 minuter och växlade över till Viktor på sista sträckan som i gammal anda sprang så jordkockorna flög.

    När andra lagets löpare Monica, Emma och Glenn hade växlat ut efter bra och hyfsade lopp till Annika, Eddie och Håkan hade dom gått om tredje laget och Therese gick ner till  växlingsfållan för att värma upp och invänta sina medlöpare. När Håkan kom och lämnade över den första färgade kartan fick Therese rapporter att Annika fått astmaanfall ute i skogen och blev därför lite orolig och spänd. När Eddie kom med den andra färgade lappen var Therese nära ett nervsammanbrott. Vart hade Annika tagit vägen? När hon till slut kom släppte nervositeten och undertecknad gav sig ut på jakt efter kontrollerna. Efter en kraftig bom på tvåan stämde plötsligt orienteringen och det flöt på i sakta men säker takt. När Therese kom tillbaka hade redan Jörgen sprungit iväg på omstarten så det var bara att hålla tummarna nu. Och Jörgen gick bra, han kom in på en 123: e plats vilket får räknas som godkänt.

   Hur gick det då för tredje laget? Jo, efter att Christina, Per och Karin gått bra ute i skogen växlade dom ut till Maria, Hans och nyförvärvet Antti Pohja mer känd som fotbollsspelare i Hammarby, men som lagt skorna på hyllan och offrat sig för orienteringen. Efter hyfsade lopp växlade dom en efter en ut till Lena som efter ett tag på bana fick problem med fötterna och tvingades utgå. Kristoffer som sprungit ut på omstart för det tredje laget hade gått dåligt fram till varvningen och beslöt att kliva av där. Eftersom laget ändå inte var godkänt gjorde detta ingenting.

I det stora hela tror jag alla är nöjda med sina insatser i detta års Halikko och för dom som inte är det, det kommer ett till nästa år.

   Första laget hamnade till slut på en 35: e plats, andra laget på en 123:e plats och tredje laget som ej fullföljda. Vann gjorde finska laget Kalevan Rasti före Leksands OK och Hiistirasti från Finland.

 

Hemresan är som alltid asrolig och det blev inget undantag i år förutom att det blev lite ändringar i resplanen. Istället för att gå in i kapellskär kl. 06.30 blev det istället pga. storm i skärgården avstigning i Stockholm kl. 05.00!!.. och bara som ren information kan historier som:

Alla barnen åkte buss

utom David

för han hade inget busskort..=) ..vara roliga sent på natten..

 

 

 

Tack och hej för mig..

Vi syns nästa år

 

Therese Karlsson