För några år sen mer eller mindre snubblade jag över japanska vaktlar på en smådjursmässa. Jag hade strax dessförinnan läst en tidningsartikel om sådana, och föll därför lätt för frestelsen att köpa med några stycken hem. Två honor och en hane fick det bli. De var ungefär sex veckor gamla, och efter ytterligare sex veckor kom det första ägget.

Vaktelägg är små och brunfläckiga - du kanske har sett dem i delikatessbutiker eller som dekorationer till påsk!? Om man låter kläcka sådana ägg så kommer det ut en liten-liten kyckling ur dem, som inte är mycket större än en humla!

Vaktel på middagsbordet lär också vara delikat förresten (fast jag har aldrig prövat), men det kan inte bli några stora slaktkroppar efter en så liten fågel...

Vaktlarna är förresten världens minsta hönsfåglar, och har jag inte alldeles fel för mej så heter den minsta av dem alla kinesisk dvärgvaktel.

Man sköter japanska vaktlar ungefär som man sköter vanliga höns. De kan mycket väl bo i ouppvärmda hönshus året runt, men blir det riktigt kallt om vintern behöver de få extra värme. Man bör ha dem i låga voljärer byggda av finmaskigt nät. Har man dem för äggproduktionens skull så måste de ständigt ha ljus- och värmetillskott på vinterhalvåret. När det gäller maten bör man ge dem startfoder för kycklingar, som man dessutom blandar ut med burfågelfoder för att det ska bli ännu mera närings- och proteinrikt. Snäckskal behöver de också, för att få tillräckligt med kalk.

Eftersom vaktlar är marklevande så kan de också vara ett trevligt inslag på botten av en stor fågelbur med tropiska fåglar i.

Mina vaktelhönor blev tyvärr inte så gamla (runt året), men tuppen levde faktiskt i 3½ år. Tupparna har förresten ett väldigt lustigt läte - ett slags högt "knorrande" med drill på slutet.

Jag planerar att skaffa nya vaktlar under det här året, och det skulle vara väldigt roligt att lära känna någon annan som också gillar dessa fåglar. Maila till mej!