Dom tre olika grenarna.
Slalom.
Den gren som är
lättast att följa för publik är slalom.
Det är bara att räkna det antal bojar som åkaren klarar så har man resultatet.
Åkaren skall passera in i banan mellan båtbanans två första bojar, runda sex slalombojar
och passera ut genom båtbanans sista bojpar.
Åkaren väljer själv båthastighet.
För varje passering av banan ökas hastigheten med 3 km/tim.
Maxhastigheten är 55 km/tim för damer och 58 km/tim för herrar.
Draglinans längd är 18,25 meter med olika kortningar.
Klarar åkaren alla bojarna med den linlängden och den högsta farten kortas
linan ned till 16 meters längd.
Allteftersom åkaren klarar hela banan kortas sedan linan till 14,25, 13,0,
12,0, 11,25, 10,75 och 10,25 meter.
Det är 11,5 meter från båtens mitt där linan är fäst ut till bojen, så det
gäller att ha de extra decimetrarna i armen.
Anm: Om man inte startar på maxfart har man inte rätt till mer än fyra
passeringar även om man fortfarande är felfri.
Hopp.
Hoppskidorna är
större och kraftigare än slalomskidor.
Hoppet kan ställas in på olika höjder mellan 150 och 180 cm.
Åkarna får hoppa två eller tre gånger.
Det gäller att hoppa så långt som möjligt utan att falla.
Hastigheten på båten får vara max 57 km/tim för herrar, max 51 km/tim för damer
och 48 km/tim för ungdom.
Hoppställningens lutande plan ovan vattnet är ca 6,50 meter och bredden drygt 4
meter.
Höjden varierar beroende på klass.
Damer, ungdom och oldboys hoppar på höjden 1,50 meter, juniorer på max 1,65 och
seniorer på max 1,80 meter.
Linlängden vid hopp är 23 meter.
Med den teknik som hoppare använder sig av idag, så
kan de nå upp till betydligt högre hastighet än båtens innan de går på hoppet.
Genom att dra sig ut före hoppet och sedan accelerera in mot detta igen, kan
åkaren på så sätt få upp hastigheter långt över 100 km/tim och där med få ett
längre hopp.
Längden mäts med ett system som består av tre mätstationer med siktlinjaler och
gradskivor som redovisar sina grader till ett plottingbord.
Där läggs linjalerna ut på bordet och man får en skärningspunkt som talar om
hur långt hoppet är.
Vid alla större tävlingar används datatekniken, vilket innebär att datorn får
graderna från mätstationerna och räknar ut den exakta hopplängden.
Trick.
Trickåkning på
vattenskidor kan närmast jämföras med konståkning på skidor.
Trickskidan är kort och bred och något uppsvängd både fram och bak.
Trickåkningen består av vändningar av olika svårighetsgrad och kan utföras med
en eller två skidor.
Det finns ett 50-tal trick att välja bland.
Ju svårare trick, desto fler poäng.
Det är fem domare som skriver ner vad de ser att åkaren utför.
Domarna kontrollerar också att ett trick inte utförs två gånger.
Varje åkare får göra två stycken 20-sekunders passeringar genom trickbanan.
Hastigheten är valfri.
Det gäller att få så många trickpoäng som möjligt under de båda
20-sekunderåkningarna.
Om åkaren faller i första 20-sekunderspasseringen så tillgodoräknar han sig vad som gjorts före fallet och han får göra sin andra
passering.