En tändmagnet för ett lågspännings tändsystem, eller avbrytartändning som det också kallas, har ett ankare med bara en lindning med ganska tjock tråd. Avbrytaren ("brytarspetarena") sitter inne i motorns förbränningsrum och tjänar också som "tändstift". Kondensator saknas.

Det är viktigt att avbrytaren öppnar då magnetapparatens ankare står i rätt läge. Det blir ingen gnista om ankaret står i fel läge (detta gäller även högspänningsmagneter). Avbrytaren skall öppna just då magnetfältet genom ankarlindningen byter riktning.

Om ankaret, i bilderna ovan, roterar medurs, så ser vi på bild C att magnetflödet (pilen) inte längre går genom ankarlindningen som det gjorde på bild A och B. På bild D har magnetflödet åter börjat flyta genom ankarlindningen, men nu åt motsatt håll. Just i detta läge är strömmen genom ankarlindningen som störst, och det är nu avbrytaren skall öppna (bryta strömmen) för att vi skall få en kraftig gnista mellan avbrytarens kontakter. Om ankaret istället roterar moturs så visar bild B rätt läge för brytning.

På bilden ovan ser vi en magnetapparat med sitt oscillerande ankar och de båda dragfjädrarna. Den roterande medbringare under magneten skall just börja spänna upp fjädrarna. Till höger om magneten visas avbrytare som ibland kallas tändfläns eller hammarstift. Då ankaret står i sitt viloläge, har den horisontella stången mellan magnetapparaten och avbrytaren, ett spel på 2 mm till hävarmen på avbrytarens rörliga elektrod. Längst till höger visas avbrytaren i genomskärning med sin fasta, isolerade elektrod överst och den oisolerade, rörliga elektroden därunder.

Bilden ovan visar hur fjädrarna spänts upp och hur ankaret som vridits 30 grader just börjar vridas tillbaka av fjäderkraften. Då ankaret i sin snabba återvridning just nått sitt viloläge, har den horisontella stången 2 mm kvar innan avbrytaren öppnar. Då ankaret vridits ytterligare ett par grader så byter magnetfältet riktning genom ankarlindningen (strömmen är som störst) samtidigt som den horisontella stången påverkar avbrytaren som öppnar och en gnista bildas mellan elektroderna.

Det är inte viktigt hur mycket elektroderna skiljs åt, men de måste stängas innan det är dags för nästa gnista. Det är däremot viktigt att de har god kontakt då de är stängda. Mät med en digital ohmmätare att de har god kontakt med varandra. Med bortkopplad tändkabel och stängd (sluten) avbrytare skall resistansen vara mindre än ett ohm mellan den fasta elektroden på avbrytaren och magnetapparatens gods. Om det är flera ohms resistans, så kan denna finnas på följande ställen:

Mellan avbrytarens kontakter.
Mellan avbrytarens rörliga elektrod och avbrytarens gods.
Mellan avbrytarens gods och motorns gods.
Mellan motorn och magnetapparatens gods.

Om man har problem med att få ner resistansen under ett ohm, så kan det hjälpa att dra en kabel mellan avbrytarens rörliga kontakt och magnetens gods.

Mät också, med öppen brytare (t ex med papper mellan kontakterna), så att det inte är kontakt mellan den fasta elektroden och gods. Där skall vara flera tusen ohm. Sot på den fasta elektrodens isolator kan orsaka lägre resistans (överslag).

Mät dessutom resistansen mellan tändkabelskruven på magnetapparaten och dess gods. Den skall vara ca 25-75 ohm (=ankarlindningens resistans). Om det är väsentligt mindre, så är ankarlindningen troligen kortsluten. Om det är väsentligt större så är det troligen dålig kontakt mellan lindningen på det rörliga ankaret och tändkabelskruven.

Gamla magnetapparater tappar sin magnetism med tiden, så det är ofta nödvändigt att magnetisera om dem för att få en kraftig gnista. Har du svårt att få magnetisering utförd så kan jag hjälpa till om du bor i närheten av Göteborg.

Att gnistan är svag kan man enkelt avgöra genom att man håller ena handen på magneten och den andra handen på tändkabelanslutningen medan kamraten vevar. Om man fortfarande har händerna kvar på samma ställen då kamraten vevat två varv så är gnistan väldigt svag!

Glöm inte att "justera tändningen" innan du försöker starta! Med tändinställningsreglaget i läget för sen tändning (=startläget) skall gnistan komma då kolven precis nått övre dödpunkt på rätt motorvarv. Rätt motorvarv är då både insug och avgasventil är stängda. Fel motorvarv är då avgasventilen just stänger och insugventilen just öppnar (då svänghjulet roteras i motorns rotationsriktning). Kommer gnistan tidigare så kan motorn tända baklänges och det kan göra mycket ont i "vevarmen". Med reglaget i andra läget (=driftsläget) så skall gnistan komma då kolven befinner sig på avståndet, ca 5-10% av motorns slaglängd, före övre dödpunkt. Kommer gnistan senare så blir motorn svag och onödigt varm. Kommer gnistan för tidigt så blir motorn svag och knackar. Ja, men allt detta visste vi ju redan!

Lycka till!