Västerviks-Tidningen har serverat nyheter sedan 1834

Ett kommande besök i Sverige av prins Wilhelm av Oranien, en kungamiddag, en drunkningsolycka på Mälaren och den dödsdömde kapten Lindebergs besöksrestriktioner. Detta är större delen av inrikesnyheterna i den första upplagan av Westerwiks Wecoblad lördagen den 19 juli 1834.
Det är den allra första utgivningen av det som så småningom skulle komma att bli Västerviks-Tidningen.

Västerviks tidningshistoria startar den här dagen. Eller snarare några dagar tidigare då Carl Olof Ekblad fått sitt begärda tillstånd för tidningsutgivning.
I dag skulle vi knappast kalla det en tidning; fyra sidor text, med en dikt och predikoturen på förstasidan jämte en förklaring av utgivaren om vad tidningens syfte skulle vara. "Detta första numer av Westerwiks Wecoblad torde få tjena såsom prospectus på tidningens bliwfande yttre och inre form, hwilken sednare dock, när Redacktionen hunnit närmare initiera sig i företaget, troligen kommer att efter omständigheterna framdeles utwidgas och förbättras" skrev Carl Olof Ekblad i sitt förord.
Och visst fick han rätt. Det har gått drygt 165 år. VT har framdeles utvidgats och förbättrats. Västerviks-Tidningen i dag är långt ifrån det veckoblad som startades 1834.
Vad skiljer gamla tiders lokaltidning från dagens? Vad innehöll tidningen för hundra år sedan. Hur har innehållet förändrats? En titt i vårt arkiv i de gamla tidningsläggen ger oss en bild av Västerviks presshistoria.
Slumpmässiga nedslag visar både olikheter och likheter.

1863
På 1860-talet kom Västerviks Veckoblad fortfarande ut varje lördag. Vi kan läsa magistratens kungörelser, det vill säga vad stadens styrelse fattat beslut om. Annonserna gäller hästar till salu, pigor som söker plats, kommande teaterföreställningar och så reklam för den nya moderna fotoateljén.
Inga stora och braskande nyheter på den här tiden, utan en- och tvåspaltiga notiser och artiklar. Den första augusti 1863 kan vi läsa att liket efter den i oktober drunknade navigatören Fagerström hittats vid Marsholmen och begravts, och att prins August är passagerare på ångfartyget Götha som fått söka nödhamn under storm i Västervik.
Samma dag berättas också något som vi fortfarande i dag kan se resultatet av: På prästmötet i Linköping meddelas att en gåva på 50 000 riksdaler har donerats av doktor Hallström, till nybyggnad av en kyrka i Västervik.

1899
För hundra år sedan har tidningen annonser på första sidan. Många annonser. Här finns också tidningens programförklaring där tidningsledningen presenterar sitt politiska program: "sunda och tidsenliga reformer på de områden där sådana behövs, men på det beståendes grund, samt skydd åt den svenska modernäringen och svensk industri."
Nu kommer tidningen ut både tisdag, torsdag och lördag. Även här ger tidningen ett långt referat om stadsfullmäktiges beslut: en hamndirektion ska inrättas, gatorna i Höckersbo ska regleras, Albert Tengers pensionsfond inrättas.
Då som nu är kriminella nyheter intressanta. Vi läser om arbetare Teodor Jonsson som fått en varning för lösdriveri. Han anses vara en för den allmänna säkerheten vådlig person.
Den sista tidningen det seklet, den 30 december, innehåller redaktörens tankar vid årsskiftet: "Glädje och sorg skifta; dagrar och skuggor äro lika nödvändiga på tavlan, och genom skuggorna winna dagrarna ökad styrka. Så är det med livets fröjder och sorger." I övrigt visar tidningen ingen större uppståndelse kring det stundande sekelskiftet.

1927
1919 bytte tidningen namn till Västerviks-Tidningen, alltså för 80 år sedan. 1927 finns det bilder i tidningen och den gamla frakturstilen är borta. Notabelt den 25 februari är den stora mängden auktionsannonser.
Nu har tidningen fler lokala nyheter än tidigare. Vi kan läsa att drätselkammaren ordnar nödhjälpsarbeten för tio personer med kloakgrävning mellan lasarettet och Kvarngatan, att det ska komma ytterligare 20 arbetslösa från Stockholm till nödhjälpsarbete med Falerumsvägen, och en artikel om att förhållandena för dem som arbetar med nödhjälpsarbetan är väldigt dåliga, vilket en ingenjör Hultén bortförklarar.
Andra nyhetsartiklar handlar om att ingenjör H. Kihl i Överum halkat och brutit benet under en promenad på tisdagen, och att kunglig majt medger att chaufförerna Gustaf Holm och Hjalmar Holmberg i Hjorted av religiösa skäl får ha fingeravtryck i stället för fotografi i sina körkort.

1951
På 50-talet har tidningen fått ett betydligt modernare utseende och påminner mer om dagens tidning. Annonserna på första sidan är borta och har ersatts av nyhetsartiklar.
Den 17 januari 1951 berättar VT om en flygplansolycka norr om Dalhem och att piloten har omkommit. Arbetena för Händelöps hamn har påbörjats och beräknas kosta 180 000 kronor.
Tidningen har tolv sidor. Nu finns det också en egen sida med sportnyheter och vi får veta att IFK:s hockeygäng spelat en match mot HAIK från Hultsfred. Löparn, VT:s mångårige medarbetare Stig Karlsson, har skrivit en krönika om bowling.
På den här tiden, och ganska många år framåt, frodades bruket av signaturer. Reportrarna då och senare skrev under sådana signaturer som Löparn, Berget, Svelin, Rollo, Ellson, Flynn, medan andra använde sina förnamn. I dag är det klart och tydligt för- och efternamn.
Från stadsfullmäktiges sammanträde rapporteras i VT att man fattat beslut om en ny byggnad med 64 pensionärslägenheter till en kostnad av 1,25 miljoner kronor i kvarteret Johannesberg.
Vi hade också en jazz- och skivspalt och den här dagen är rubriken: "Långspelande skivor - revolutionerande discofilnyhet". Ja, det var tider det, när LP:n gjorde sitt intåg.

1968
Ett dramatiskt år i vår historia, både i Sverige och i världen, är 1968. Det var då allting hände. Västervik hade sin beskärda del av dramatik: Härifrån rymde den för polismord 1966 dömde Gunnar Norgren från fängelset, den femte juli. En ung polis knivskars vid flykten, Christer Ekström, som fortfarande är i tjänst här.
Gunnar Norgren jagades av ett stort uppbåd poliser och helikopter. Poliskontroller stoppade bilarna på vägarna och man spekulerade också i om han flytt till Gotland. Men dagen efter greps han av poliser från Gamleby, på järnvägsspåret mellan Almvik och Tjust motell, och VT hade bilder på gripandet.
Den här nyheten upptog flera sidor i tidningen de dagarna. Men vi kunde också läsa om avvecklingsarbetet på Stickan, och en hel del annat.

1980
Ett hopp till 1980 och vi är nästan inne i nutiden även om en del av er som läser detta inte var födda då.
VT har nu färg på första sidan, både gult, rött och blått, men inte färgbilder. Första sidan består av det vi kallar för puffar, det vill säga korta hänvisningstexter till artiklar inne i tidningen. Precis som i dag.
Den tionde april 1980 är krögarproblemen på gamla Statt en stor nyhet. Ny krögare är Bengt Octavisson, som lovar att det stundar nya tider. Dagen efter får han svidande kritik som arbetsgivare. Den 12 april ska stadsjuristen Leif Ahlstedt granska avtalet mellan Statt och kommunen. Den 16 april är rubriken: "Svindlande affärer på Statt. Kommunen luras på 600 000?". Octavissson lämnade krögarjobbet, han hade fått nog efter 13 dagar på sin post. Den 17 april rapporteras om ett krismöte om Statt.

Facit
Det är lätt att förlora sig i historien när man börjar titta i gamla tidningslägg och kan läsa det som var nuets ögonblick just då. Kanske upprörande händelser som senare får sin förklaring. Nu har vi facit i hand och vet hur det gick.
Det byggdes en ny kyrka, för pengarna som donerades 1863, även om det dröjde länge. Pensionärslägenheterna byggdes, men är nu rivna. Gamla Statt överlevde krisen men revs sedan. Gunnar Norgren greps och återfördes till fängelset. Falerumsvägen ligger kvar.
Nästan allt som hänt i vår bygd har skildrats i den lokala tidningen, sedan 1834. Stort som smått. Och vi som arbetar på VT i dag tror att papperstidningen kommer att leva kvar en lång bit in på 2000-talet, även om en internetupplaga är i vardande.
©EVA JOHANSSON


Fakta/Presshistoria

1834 hade Västervik drygt 3 000 invånare. Läskunnigheten var relativt god även om folkskolan ännu inte sett sitt ljus.
Början av 1800-talet var en expansiv tid, befolkningen ökade snabbt i antal och detta påverkade samhället. Samhällsdebatten var livlig. Industrialismen var på god väg att tränga ut det gamla bondesamhället.
En egen lokal tidning togs välvilligt emot av Västerviksborna. Här kunde de få veta vad som tilldrog sig i den lilla staden. Men någon politisk debatt förekom inte i tidningen, utan desto mer annonser. Men både inrikes- och utrikesnyheter fick sin plats i den lilla lokala tidningen.
Sverige har en lång tidningshistoria. 1624 kom den första tidningen ut, Hermes Gothicus. Under mitten av 1700-talet blev de första professionella journalisterna verksamma. Vi fick en tryckfrihetsförordning 1812. Genom en tryckfrihetsstrid etablerades Aftonbladet 1830, som ett liberalismens språkrör. Sedan dess har antalet dagstidningar i Sverige ökat betydligt och så gott som överallt finns en lokal tidning att tillgå.

åter till startsidan