Mina kusiner

är en samling trevliga människor.

Jag har närmare 30 kusiner (hoppas jag räknat rätt nu) på min mors sida och 18 av dem träffade jag i slutet av maj 1999, på den första kusinträff som ordnats i min släkt. Det var min kusin Ralf som ordnade den, tillsammans med sina syskon Kjell och Yvonne. Tack! Det gjorde ni verkligen jättebra.

Det här är Ralf och jag sommaren 1958, hemma i mormors trädgård i Okome.

 

Okome ligger i Halland, några mil från Falkenberg. Där hade min morfar en kvarn och ett sågverk

och det finns fortfarande kvar. I dag drivs det av fem av mina andra kusiner.

Givetvis träffades vi i Okome, i bygdegården där.

Det är verkligen med glädje jag tänker på den här träffen. De allra flesta av mina kusiner hade jag inte träffat sedan jag var i tonåren, så det var som att lära känna nya människor. Men ändå väldigt speciellt eftersom vi har så mycket gemensamt. Det insåg vi ganska snart under kvällen och många av oss konstaterade just detta.

För mig innebär den här träffen framför allt att jag stärker banden till mig själv och mitt ursprung. Jag fick en pusselbit till i den människan som är jag. Och det är jag så glad för.

Vi kusiner är alla födda från sent 1940-tal till tidigt 1970-tal. Egentligen är det en hel generation mellan den yngsta och den äldste. Men vi hör ändå ihop, med band som går tillbaka till vår gemensamma mormor/farmor och morfar/farfar som nu båda är borta.

 

Tillbaka till startsidan