Doncaster
På färjan hem träffade jag en kille i besättningen, Ron Jackson från Doncaster. Vi höll kontakten under året och jag bestämde mig för att återvända sommaren efter. Jag hoppade av gymnasiet, skaffade ett jobb som au-pair i en läkarfamilj i Doncaster och åkte. Doncaster ligger i södra Yorkshire, i industri- och kolgruvedistriktet, nära Barnsley och Rotherham. Här är filmen Brassed off inspelad. Se den!
Förhållandet med Ron tog slut efter ett tag. Jag trivdes inte lika bra i den här familjen och sökte efter annat jobb för jag trivdes väldigt bra i England och ville stanna. Efter några månader hade jag fått anställning som servitris på puben på Wilsic Hall Hotel i byn Wadworth utanför Doncaster. Där arbetade jag tillsammans med Steve, som blev min gode vän men som tyvärr avled i en bilolycka på 80-talet, Eddie, Colin, Walt och Grayam.
På våren 1973, efter att hotellet fått nya ägare, bytte jag jobb igen. Och igen. Då hamnade jag i Scarborough.

Scarborough
Scarborough är en gammal badort ute vid kusten i Yorkshire, mellan Hull och Middlesborough. Här jobbade jag först på Central Hotel och sedan på Grand Hotel. På Central Hotel hade jag Kathy Quinn från Glasgow som arbetskamrat och kompis. Hon var en tuff tjej och vi hade mycket kul ihop.
Jag kom till Scarborough på våren och stannade hela sommarsäsongen och först i november åkte jag hem till Sverige igen. Då hade jag inget jobb och inget arbetstillstånd eller upphållstillstånd. I Scarborough arbetade jag som städerska på de båda hotellen, det var det jobb man kunde få utan yrkesutbildning.

Språket
Under mitt ett och halvt år i England umgicks jag bara med engländare och talade inte ett ord svenska på hela tiden. Jag ringde aldrig hem, skrev bara brev. Den språkkunskap jag fick med mig från den tiden har jag fortfarande glädje av. Varje gång jag åker tillbaka känner jag mig som hemma igen. Jag älskar verkligen det där landet, och särskilt Yorkshire där jag kom att hålla mig i stort sett hela tiden. Hade jag träffat en man där som hållit mig kvar hade jag gladeligen stannat.

På senare år har jag återvänt flera gånger. På 70-talet var jag tillbaka åtskilliga gånger men sedan gick det 20 år innan det blev dags igen. 1998 åkte pojkarna och jag på en tvåveckors resa. Vi var först i London några dagar, åkte sedan till Scarborough en vecka och avslutade turen i Newcastle. I Scarborough visade jag dem var jag jobbat och bott och det kändes som hemma fast det gått så lång tid. Mycket hade förändrats men jag hittade faktiskt ganska bra när vi väl var där. Jag hade glömt hur lång den långa trappan ner till södra strandprome-naden är och hur stort Grand Hotel är och de stora skillnaderna i tidvattnet. Men minnena kom tillbaka. Det var så kul att komma tillbaka att det blivit nya resor både 1999 och 2000.

Tillbaka till startsidan

Till höger här ser vi den stora tidvattenskillnaden i Scarborough mellan lågvatten och högvatten.

Karta från skriften "Scarborough, a practical guide for vistors"