BORGEBY SLOTT
Riktigt hur gammalt slottet är vet man inte. De arkeologiska grävningarna där sommaren 1993 kommer troligen att innebära en omdatering.
Redan på 1000-talet fanns det en borganläggning i Borgeby. Det fanns troligen en kunglig myntsmedja där på den tiden eftersom man bl a funnit en myntvåg. I början av 1100-talet fick ärkebiskopen i Lund Borgeby.
På 1300-talet fanns ett stuteri på Borgeby. Det omnämnes i Ärkebiskop Karl Eriksens (död 1334) testamente.
År 1452 nedbrändes Borgeby av svenskarna under Karl Knutsson och år 1678 av danskarna.
Karl Knutssons härjningar skildras i "Karlskrönikan":
|
/…/ Dit lät han ärkebiskopen kalla, med andra skåningar landet kring, men kallelsen ledde till ingenting: De höllo fast vid Kristian alla, Då drog han till Borgeby biskopsgård, som nu fick röna en hämnd så hård, /.../ |
att husen stod i eld och flamma, när nästa dag han drog från densamma, sammalunda gick det med staden Lund, som nära nog brändes ned i grund. |
Vid grävningar på borggården har man konstaterat att borgen måste ha brunnit i början av 1500-talet. Detta syns tydigt i kulturlagret, men inga uppgifter finns i den tidens skriftliga källor. Möjligen brändes borgen i samband med bondeupproret i Skåne år 1525.
Den 7e september 1658 passerade den svenske tjänstemannen Gustaf Hansson Taubenfeldt Borgeby, som han beskrev så här:
/.../ Vid det jag nu till en ända reste Borgeby gård förbi, som ligger två mil ifrån Malmö ut med allmänna vägen emellan där och Landskrona och hörer Otto Lindenow till, vilken intet har svurit, men likväl haver sin boning och hemvist där, tog jag tillfälle en passant att bese, huru benämnde gård var belägen, och befann, att han är byggd på höjden och att en stor å flyter honom förbi ned i grunden på den ena sidan, som har sitt utlopp icke långt därifrån in i saltsjön. På tre sidor har huset en vattengrav omkring sig, dock liger graven så högt ovan ån, att de intet kunna fogas tillhopa, men är en torr passage emellan ån och bägge ändarna av graven. Huset har en vindbrygga och vall omkring och innan vallen på den ena sidan en trädgård. Synes eljest utan till vara en välbyggd gård. /.../
År 1680 var slottet kringbyggt på tre sidor, med en mur i väster och en vallgrav, som stod i förbindelse med Löddeå och med en vindbrygga och porttorn i söder. Det s k Börjes torn ligger i nordost. Den nordliga flygeln brann ner år 1678 och återuppbyggdes inte, den östra sidan revs ca 1680. De äldsta delarna av det nuvarande slottet byggdes på 1400-talet. Börjes torn är uppkallat efter ärkebiskop Birger Gunnarsen (1497-1519) och restaurerades år 1870 av Helgo Zettervall.
Porthuset är den äldsta delen av det slott, som finns här idag, det är från 1400-talet. Det tillbyggdes i olika omgångar och var färdigbyggt på 1500-talet.
Bostadslängan är från 1600-talet.
Häststallet i väster byggdes 1738, kostallet i söder 1737 och logen i öster 1744 och är ännu i bruk.
I samband med reformationen drogs Borgeby in till kronan och år 1540 fick borgmästaren i Malmö - Jörgen Kock - slottet som pant av Christian III.
|
Jörgen Kock
|
Hans Spegel fick Borgeby som förläning år 1559 och var dess härskare till år 1589. Den nuvarande huvudlängan uppfördes på hans tid. Han avled år 1599. Spegel var gift två gånger, först med Katrine van Anefeld, som avled år 1582, och sedan med Hilleborg Lindenow (död år 1602). På kyrkans södra vägg finns en bild av Hans och Katrine och på Historiska museet i Lund finns sedan 1915 en minnestavla med honom och båda fruarna. Den fanns tidigare i Borgeby kyrka.
Inskriptionen på stenen är svårtydd i dag, men följande kan läsas:
HER LIGGER BEGRAFVEN ERLIG OCH WEL-
BORDIG FRV KARIN FAN AANNEFELDT
SVM DODE ANNO 1582...

Följande ägare var:
|
1589 |
genom köp Hans Johansen Lindenow till Fovslet och Gaune g.m. Margrete Rosenkrantz |
|
1596 |
Otte Johansen Lindenow g.m. Anna Brahe |
|
1618 |
Otte Johansen Lindenow g.m. Vibeke Pudebusk från Krapperup |
|
1632 |
Otto Lindenow och Else Maltesdotter Juel |
|
1658 |
indrogs Borgeby till kronan och Per Brahe fick det i förläning |
|
1660 |
återlämnades Borgeby till Otte Lindenow |
|
1687 |
Anna Sofia Lindenow g.m. Wilhelm Julius Coyet |

Gerhard Buhrmans Borgebybild från år 1680
|
1709 |
Vibeke Lindenow g.m. Hans Ramel |
|
1720 |
Brita Ramel g.m. Fredrik Trolle av Nääs och Eriksholm |
|
1732 |
Fredrika Viveka Trolle g.m. Gustaf Bonde av Björnö och Sofia Elisabeth Trolle g.m. Fabian Löwen |
|
1767 |
Köpte Fredrik Trolle Borgeby, och lät bl a uppföra ett tegelbruk i det område, som sedan blev Holländarehusen. |
|
1770 |
Fredrika Viveka Trolle, som kom att betyda mycket för skolundervisningen i Borgeby. Hon stödde - liksom sin far - kyrkoherde Schlüters krav på ordnad skolundervisning i fast skolhus och skänkte år 1770 ett nytt fint skolhus till socknen. I ena delen var det skola och i den andra fattighus. Sigrid Leijonhufvud berättar om Viveka Trolle att hon bodde på Trolleholm, men då och då fick hon ett "anfall av melankoli, då hon ville vara i fred. Då for hon helst till Borreby, mödernegården vid Löddeån ej långt från Sundet. Ibland tog hon bara gamla jungfru Anna med sig, men ofta stuvades Ebba och Fredrika Bonde också in i den trånga, höga och obekväma Aachenvagnen, som redan var fullstoppad med knyten. Det roade dem inte vidare. De kände sig långtifrån så hemmastadda i "Börjes tornkammare" i det medeltida biskopstornet på Borreby, där farmor tyckte om att sitta./.../ Farmor hade nog sina planer för Fredrika /.../ Hon skulle ju alltid vara med på detta ledsamma Borreby, där hon kände sig instängd inom tjocka murarna och vallar, men där farmor trivdes alltför väl och flitigt umgicks med grannarna på Barsebäck, general Hamiltons. /.../ I juni 1803 var det sista gången som sondottern följde riksrådinnan till Borreby /.../ Först efter Viveka Trolles död blev Fredrika Gustaf Hamiltons (på Barsebäck) maka. Som grevinna på Barsebäck fick hon ett agreabelt grannskap i faster Hastfehr och kusinerna /.../" |
|
|
Vivika Trolle-Bonde. Oljemålning av J H Scheffel 1763 |
|
1807 |
genom arv och köp Gustaf Bonde |
|
1811 |
genom arv och köp Fredrika Birgitta Bonde av Björnö och änka efter Bernd Johan Hastfer Grevinnan Hastfehr ägande sig med stort intresse åt skötseln av mödernegården och åt de vackra parkanläggningar, som hon där lät utföra. Hennes dotter Brita Sophie, som bodde kvar efter moderns död, gifte sig på Borreby när hon var 45 år, med överste Carl Fredrik Bergenstråhle. |
|
1814 |
Gustafva Margareta Hastfer g.m. Otto Ramel och Brita Sofia Hastfer g.m. Carl Fredrik Bergenstråhle I parken finns två minnesstenar över Brita Sofia Hastfer, som var gift i 13 år med Carl Fredrik Bergenstråhle och därför har den ena stenen 13 rader: |
|
FRIHERRINNAN BRITA SOPHIA HASTFER FÖDD DEN 8 JULI 1796 GIFT DEN 3 SEPT 1820 DÖD DEN 6 AUG 1833 BEGRAFVEN I BORGEBY 9 AUG OCH DEN 10 FÖRD TILL GRAFVEN STENEN RESTES AF CARL FREDRIK BERGENSTRÅHLE DEN 3 AUG 1845 |
TILL MINNE AF EN ÄLSKAD MOSTER FRIHERRINNAN BRITA SOFIA HASTFER VÖRDAD OCH ÄLSKAD I LIFVET SAKNAD OCH VÄLSIGNAD EFTER DÖDEN
|
|
|
|
|
1833 |
Genom köp Gustava Margareta Hastfer-Ramel Under hennes tid gick enskiftet och laga skiftet fram över Skåne, men hon var emot detta och vägrade låta skifta Borgeby |
|
1859 |
genom köp Ekenstéen och Clausen, som genast begärde laga skifte och därefter sålde marken till intresserade bönder. |
.

|
1861 |
genom köp Carl Wachtmeister av Johanneshus g.m.Constance Georgina Louise de Bourbel. År 1869 bad Carl Wachtmeister Helgo Zettervall komma med förslag till en ombyggnad av Börjes torn. Man byggde på en våning - tidigare fanns ett ganska brant tak tre meter längre ner. Zettervall flyttade fönster så att det blev ordning och reda i det hela och uppe under taket blev det en lombardisk ornametsfris. Utanpå tegelmurarna lades en fasadputs i vilken ränder ritsades och fylldes med ljust cementbruk - en imiterad tegelmur! |
|
1871 |
sonen Carl Axel Raoul Georg Henrik Wachtmeister av Johanneshus |
|
1886 |
genom köp Lars Persson g.m. Elna Persdotter |
|
1888 |
deras dotter Hanna Larsson g.m. Ernst Norlind |
|
1953 |
deras son Staffan Norlind. |
|
1978 |
Efter Staffans död år 1978 tillhör Borgeby en stiftelse, som förvaltas av Malmö Museum och Kulturen i Lund. Hushållningssällskapet i Malmöhus län arrenderar slottet och jorden (jorden sedan 1959). |
Vid en renovering på 1960-talet upptäckte man att grunden till de till Börjes torn anslutande byggnadslängorna inte stämde med de stick man har från 1600- och 1800-talen. Den sydöstra grundstenen var ett kvadratformat granitblock försett med en dekorativ kolonn krönt av ett vackert ansikte och låg inmurad upp och ned i grunden.
|
Porttornet |
Börjes torn |

Borgeby corps de logi